Rädsla,

Den där känslan när du inte vet vad du ska säga,

hur du ska vara, hur du ska möta morgondagen?

Rädslan som tar upp din själ och som sakta kväver

den. Rädslan som gör att du inte känner igen dig

själv överhuvudtaget?Du frågar dig själv dagligen

vad det finns att vara rädd för. Du frågar dig själv

hur du som aldrig fruktat rädsla eller kännt detta nu

känner så här. Bara det skrämmer dig något enormt.

Vad speglas rädslan av?Speglas det av omogenhet,

otillräcklighet,sårbarhet,självförakt eller av en

jävla egocentrism? Det kan man fråga sig. /L