Hösten gör mig tokig, jag har sprungit runt på promenader i skogen idag
för att få perspektiv på saker. För att rensa mitt hjärta och mina tankar.
Jag har druckit för många koppar kaffe så jag hoppar upp och ner på stolen.
Jag har lyssnat för mycket på kärleksmelodier & funderat över varje textrad
för att jag ska kunna sätta finger på exakt hur jag känner och tänker men utan
resultat. Har jag blivit förälskad? Förälskad i dig? Konstigt är det i alla fall.
Jag tänker på dig som person och som människa,stark,ärlig och omtänksam.
Du fina maskrosbarn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar