När allting känns fullständigt rätt, som att nu faller
allting på plats. När jag insett hur känslor och mina
tankar ligger till. Dom gångerna jag insett stora saker &
då jag verkligen fått för mig att detta ska lilla jag klara.
Detta ska jag kämpa för kommer alltid ett oväder. Ett
oväder som söker sig till mig. Mitt huvud,min kropp,
min själ och framförallt mitt bisarra hjärta. Det är ett
enormt moln som lägger sig över mig, trycker ner det
ljusa och kanske till och med det glittrande och allt jag
trodde blivit som på nytt faller tillbaka. Jag vill inte ha
något medlidande. Jag vill ha förståelse och närhet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar